Varför ställer banken frågor?
För oss är det viktigt att du som kund känner dig trygg med oss som bank. Lagen om penningtvätt ställer krav på att banker har god kunskap om sina kunders ekonomi och affärsrelation med oss. Det innebär bland annat att vi behöver kunna identifiera alla kunder som vill göra sina bankärenden och att vi som bank förstår på vilket sätt och varför man vill använda våra tjänster. Därför ställer vi regelbundet frågor till dig och andra kunder. Genom svaren förstår vi bättre vilka affärer våra kunder avser att göra med/via banken och vi kan därmed leva upp till kraven som lagen om penningtvätt ställer på oss.
Att vi ställer frågorna innebär inte att vi misstänker att någon gör något oärligt, vi ställer samma frågor till alla kunder och vi tar hand om svaren inom ramen för banksekretessen.
Varför finns lagen om penningtvätt?
Syftet med penningtvättslagen är att förhindra att banker och andra i det så kallade finansiella systemet utnyttjas för att tvätta pengar som till exempel kommer från brott eller för att finansiera terrorism. Vi som bank bidrar till att förhindra detta genom att lära oss vad som är varje enskild kunds normala sätt att sköta sina bankärenden på och när vi märker att någon gör något annorlunda med sina konton och andra banktjänster måste vi följa upp detta.
Om vi, av någon anledning, inte har den information vi behöver om våra kunder måste vi försöka få den. Vi har också en skyldighet att löpande följa upp att den information vi faktiskt har stämmer och är aktuell.
Varje bank gör sin egen riskbedömning och beslutar vilken information man behöver samla in från sina kunder för att kunna följa lagen om penningtvätt. Dock samarbetar bankerna om detta via Bankföreningen och i Svenska Institutet Mot Penningtvätt - SIMPT.
Svara på frågorna via brev
Fyll i svaren i det frågeformulär du fått tillsammans med brevet och skicka det till oss i bifogat svarskuvert. Det tar bara några minuter att fylla i. Behöver du hjälp eller vägledning är du välkommen att kontakta oss. Välkomna att ringa oss på 0346-551 00 (Vardagar kl 08-18) eller besöka ett av våra bankkontor så hjälper vi er. Ta gärna med det här brevet.
Vad händer om du inte svarar?
Banken behöver vidta åtgärder om vi inte får in den efterfrågade informationen. Det kan till exempel innebära att ditt konto eller banktjänster spärras. Om banken inte kan få kontakt med dig som kund för att följa upp vår affärsrelation kan uppsägning av konto med tillhörande tjänster bli aktuellt.
Vem är verklig huvudman?
En verklig huvudman är en fysisk person som ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person, exempelvis ett aktiebolag eller en förening. En juridisk person kan ha flera verkliga huvudmän. En person kan kontrollera en juridisk person på flera sätt, exempelvis genom att: (1) kontrollera mer än 25 procent av rösterna genom aktier, andra andelar eller medlemskap, eller (2) ha rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna eller motsvarande befattningshavare. En person kan också utöva kontroll genom avtal eller bestämmelser i exempelvis bolagsordningen eller stadgarna om det ger personen rätt att kontrollera mer än 25 procent av rösterna eller rätt att utse eller avsätta mer än hälften av styrelseledamöterna. Läs mer om verklig huvudman.
Direkt eller indirekt kontroll
Direkt kontroll innebär att den verkliga huvudmannen har ett direkt ägande eller kontroll i den juridiska personen. Indirekt kontroll innebär att den verkliga huvudmannen utövar kontroll över en eller flera juridiska personer som i sin tur utövar kontroll över verksamheten.
Vem är en person i politiskt utsatt ställning (PEP - Politically Exposed Person)?
Banken behöver veta om den verkliga huvudmannen är en person i politisk utsatt ställning, PEP, eller om han/hon har en familjemedlem eller medarbetare som är PEP. Yrken eller positioner som innebär politisk utsatthet medför en ökad risk för att utsättas för till exempel mutbrott.
PEP är en person som har eller har haft en viktig offentlig funktion inom en stat eller i en internationell organisation.
Med viktiga offentliga funktioner avses stats- eller regeringschef, minister samt vice och biträdande minister, parlamentsledamot, riksdagsledamot, ledamot i styrelsen på riksnivå för politiskt parti representerat i riksdag eller EU-parlamentet, domare i högsta domstolen, konstitutionella domstolar eller i andra rättsliga organ på hög nivå, vilkas beslut inte kan överklagas, högre tjänsteman vid revisionsmyndighet eller styrelseledamot i centralbanks styrande organ, ambassadör, beskickningschef eller hög officerare inom försvarsmakten, ledamot i statsägt företags förvaltnings-, lednings-, och kontrollorgan eller styrelseledamot, generalsekreterare, ersättare respektive ställföreträdare eller motsvarande i en internationell organisation (upprättad genom formella politiska överenskommelser mellan stater).