Pension - så funkar den och så kan du påverkar den
Allmän pension, tjänstepension, premiepension – och eventuellt eget sparande. Så här funkar pensionssystemet och så kan du påverka hur stor den blir.
Antagligen känns pensionen långt borta för dig. Och det är den ju. Men att tidigt ha koll på pensionen är avgörande för att du ska få en så god pensionärsekonomi som möjligt.
Det är viktigt att tidigt ha koll på hur pensionen funkar eftersom inkomsten och de val du gör under hela ditt arbetsliv avgör hur stor din pension blir. Med ett eget sparande till din pension ökar du möjligheten till en god ekonomi som pensionär. Och när du är ung har du förutsättningar att göra rätt val från början.
Sätt av 500 kronor i månaden när du börjar jobba och öka sedan på allteftersom.
Se till att få tjänstepension eller att bli kompenserad om du har ett jobb som inte ger dig tjänstepension.
När du har långt kvar till pension kan du ta högre risk i ditt pensionssparande och få möjlighet till högre avkastning.
Om du sparar i fonder, tänk på att avgiften spelar roll i längden.
Varje år du arbetar spelar roll för pensionen. Står du utanför arbetsmarknaden ett år, behöver du lite förenklat räknat jobba ett år längre för att få motsvarande i pension.
Skaffa full koll på din pension på minpension.se.
När man bildar familj behöver man också tänka till kring pensionen. Under småbarnsår är det vanligt att en av föräldrarna jobbar deltid och eftersom pensionen grundas på inkomsten under hela arbetslivet kommer det att påverka pensionen**. Delar man inte ansvar för hem och familj lika behöver man se till så att den som till exempel fortsätter jobba heltid kompenserar den som eventuellt jobbar deltid ekonomiskt. Inte bara för den löpande lönen varje månad utan också för den lägre avsättning till pension som sker till följd av det. Man kan till exempel föra över pensionsrätter eller spara till pension i den andras namn. På så sätt ökar man förutsättningarna för en hållbar ekonomi genom hela livet för båda två.
Din framtida pension beror på vilken lön du har haft under ditt arbetsliv och antal år i arbete. Tar du ett sabbatsår eller på annat sätt står utanför arbetsmarknaden kommer din pension att bli lägre. På samma sätt kan du höja din pension genom att arbeta längre.
Ett annat bra tips är att hålla koll på din tjänstepension från start, det vill säga se till att din arbetsgivare erbjuder tjänstepension. Även om många inte tänker på det är det den viktigaste löneförmånen. Om ditt jobb inte ger dig tjänstepension, försök få din arbetsgivare att göra det, eller förhandla om att bli kompenserad så att du kan sätta upp ett eget sparande på motsvarande belopp. Avsättningen till tjänstepension är 1 350 kronor per månad om man har en lön på 30 000 kronor. Med en lön på 50 000 kronor är avsättningen knappt 3 200 kronor per månad.* Och om arbetsgivaren inte går med på det – byt arbetsgivare.
Att komma igång med sitt pensionssparande tidigt i livet har sina fördelar. Dels behöver beloppet du sparar varje månad inte vara lika högt som om du kommer igång senare, dels gör fenomenet ränta-på-ränta, att dina pengar växer. Det vill säga att du får avkastning på din avkastning. Så här:
Låt oss säga att du får 10 % avkastning på dina 100 kronor, då ökar de med 10 kronor till 110 kronor. Låt oss säga att du får 10 % avkastning igen nästa år så ökar dina 110 kronor med 11 kronor till 121 kronor.
Ett bra tips är därför att börja med att sätta av ett par hundra i månaden när du börjar jobba – säg femhundra om du kan – och öka på den summan allteftersom du går upp i lön.
Ja, en femhundring i månaden kan hinna växa till sig ordentligt tills det är dags för pension. I många fall till dryga två miljoner.
År | Startvärde | Årets sparande | Ack. sparande | Årets avkastning | Ack. avkastning | Slutvärde |
---|---|---|---|---|---|---|
0 |
0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
1 | 0 | 6 000 | 6 000 | 480 | 480 | 6 480 |
2 | 6 480 | 6 000 | 12 000 | 998 | 1 478 | 13 478 |
3 |
13 478 | 6 000 | 18 000 | 1 558 | 3 036 | 21 036 |
4 |
21 036 | 6 000 | 24 000 | 2 163 | 5 199 | 29 199 |
5 | 29 199 | 6 000 | 30 000 | 2 816 | 8 015 | 38 015 |
10 |
80 919 | 6 000 | 60 000 | 6 954 | 33 873 | 93 873 |
25 |
432 636 | 6 000 | 150 000 | 35 091 | 323 727 | 473 727 |
45 |
2 313 036 | 6 000 | 270 000 | 185 523 | 2 234 559 | 2 504 559 |
Så här har vi räknat: 500 kronor i månadssparande med 8 % årlig avkastning över 45 år blir ungefär 2 500 000 kronor.**
När du är ung och har långt kvar till pensionen kan du placera ditt pensionssparande i aktier eller fonder där du har möjlighet att få högre avkastning på sparandet.*** Högre avkastning, innebär som oftast högre risk, men eftersom det är lång tid kvar tills du ska ta ut dina pengar kan du växla ned risken över tid. Tänk också på avgiften om du placerar ditt pensionssparande i till exempel fonder, de spelar roll i längden.
* Avsättning till tjänstepension kan skilja mellan olika kollektivavtal, men vanligast är en avsättning på 4,5 procent av lön upp till drygt 47 000 kronor per månad och avsättning på 30 procent på lön däröver (2024).
**Detta är ingen prognos eller garanti, bara ett exempel på hur ditt månadssparande kan utvecklas över tid. Exemplet inkluderar ränta-på-ränta-effekten, som betyder att du tjänar pengar både på ditt ursprungliga sparande och på avkastningen. Vi har inte tagit hänsyn till skatter, avgifter, valutaförändringar eller inflation.
***Observera att en investering i värdepapper alltid innebär en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Värdet på fonder, aktier och andra värdepapper kan både minska och öka och det är inte säkert att du får tillbaka alla pengar som du har satt in.