Allmän pension, tjänstepension, premiepension – och eventuellt eget sparande. Hur funkar pensionssystemet och hur kan du påverka hur stor pensionen blir? Ta del av expertens tips och få pensionskoll.
Pensionen grundar sig på den sammanlagda inkomst du haft under hela ditt arbetsliv.
Ju fler år du jobbar, desto mer tjänar du in till din framtida pension.
Jobbar du deltid tjänar du mindre, och därmed kommer också din pension att bli lägre.
För många kommer tjänstepensionen att stå för 20-40 procent av den totala pensionen.
De flesta som arbetat och betalat skatt under hela sitt vuxna liv kan räkna med omkring 70 procent av sin slutlön i pension. Vill du ha en högre pension kan det vara bra att också spara en del själv till pensionen.
Den dag du går i pension får du pension från flera håll. Det är dels den allmänna pensionen, som består av inkomstpension och premiepension, dels tjänstepensionen, som de flesta får från sin arbetsgivare. Därtill kommer det eventuella privata sparande som du själv satt upp.
Hur hög din pension blir beror på din totala livsinkomst, som i sin tur beror på vilken inkomst du haft och hur många år du arbetat. Ju högre inkomst och ju fler år i arbete, desto högre pension.
Varje år som du av olika anledningar inte arbetar påverkar pensionen negativt.* Detsamma gäller för längre perioder av deltidsarbete, då avsättningen blir lägre och också den slutliga pensionen.
Allmän pension är den pension du får från staten. När du arbetar och har en inkomst sätts det av pengar till din allmänna pension via skatten, där avsättningens storlek beror på storleken på din lön. Den allmänna pensionen består av två delar: Inkomstpension och premiepension. Inkomstpensionen ansvarar staten för medan premiepensionen är en del som du antingen själv kan placera i fonder eller låta dem förvaltas i det statliga förvalsalternativet, AP7 Såfa. Den allmänna pensionen betalas ut så länge du lever.
Tjänstepensionen är den pension du får från din arbetsgivare. Men tjänstepension är inget lagkrav, och ungefär tio procent av alla löntagare i Sverige har inte någon tjänstepension.** Det är därför viktigt att kolla vad som gäller på din arbetsplats. Om du jobbar inom kommun, region eller statligt så finns det alltid tjänstepension. Hos privata arbetsgivare är det däremot inte lika självklart.
Tjänstepensionen står för en stor del av din framtida pension. Gör din arbetsgivare inte avsättning till tjänstepension, försök förhandla så att de tänker om eller kompenserar med högre lön så att du själv kan spara. Vill arbetsgivaren ändå inte erbjuda det bör du överväga att byta jobb, så viktig är faktiskt tjänstepensionen.
Avsättningen till tjänstepension görs i relation till din lön, ju högre lön desto högre avsättning till tjänstepension.
Om du själv skulle behöva spara motsvarande belopp som arbetsgivaren sätter av till tjänstepensionen skulle du behöva spara 4,5 procent på en lön upp till drygt 46 000 kronor per månad. Har du en högre lön än så är det ytterligare 30 procent på det däröver. Så för en lön på 50 000 kronor per månad sätts det varje månad av 3 700 kronor till tjänstepension.
När det är dags att ta ut din tjänstepension ska du välja hur du vill ta ut den, under en tidsbegränsad period eller livsvarigt uttag, så länge du lever. Väljer du en tidsbegränsad period, till exempel fem eller tio år kommer månadsbeloppet bli högre än om du väljer livsvarigt uttag. Men när de åren har gått är tjänstepensionen slut. Väljer du livsvarigt uttag blir månadsutbetalningen lägre men du får pengar varje månad livet ut.
Har du jobbat hos flera olika arbetsgivare som har betalat in till tjänstepension kommer dina utbetalningar att komma från flera olika håll.
Den allmänna pensionen och tjänstepensionen räcker ganska långt – men kanske inte hela vägen för alla. De flesta som har arbetat heltid ett helt arbetsliv kan räkna med omkring 70 procent av sin slutlön i pension. Vill du ha högre pension och kunna unna dig lite guldkant på ålderns höst, kan du även behöva ha ett privat pensionssparande.
Har du haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet har du rätt till garantipension. Den baseras främst på hur stor din inkomstpension är och hur länge du bott i Sverige, men även ditt civilstånd. Om du har haft en låg eller ingen arbetsinkomst i Sverige kommer du att få låg eller ingen inkomstgrundad pension. Din allmänna pension kommer då att bestå av både inkomstgrundad pension och garantipension.
För såväl premiepensionen, som de flesta fall av tjänstepensionen, och förstås ditt privata sparande, kan du själv välja hur pengarna ska placeras. Eftersom pensionssparandet är långsiktigt behöver du inte vara alltför rädd att spara i fonder med lite högre risk, eftersom du över tid fångar in svängningarna på börsen och sannolikheten ökar att dina pengar då växer lite mer.**** När du däremot närmar dig pensionsåldern kan det vara klokt att minska risken i dina placeringar, så att du inte riskerar en värdenedgång just innan pengarna ska tas ut. Ränta-på-ränta-effekten, det vill säga att räntan på dina sparpengar också växer, är ytterligare en fördel med att starta ett tidigt sparande.
*Inkomster från föräldrapenning, studier, a-kassa, sjuk- eller aktivitetsersättning är pensionsgrundande. Men då de är lägre än individens lön blir också pensionsavsättningen lägre än vid arbete.
** Swedbanks undersökningar
***Swedbanks beräkningar
****Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En placering i finansiella instrument innebär ett risktagande och du kan förlora hela eller delar av det investerade kapitalet.
Påverka ditt liv som pensionär genom ett sparande. Här kan du ta reda på ungefär hur mycket du behöver spara för att få din önskade framtida pension.
I takt med att vi lever allt längre kommer vi också behöva jobba längre för att pensionsnivåerna inte ska bli för låga. Riksdagen har därför beslutat att införa så kallade riktåldrar för pension, det vill säga den ålder då man tidigast kan ta ut allmän pension, kopplad till förväntad medellivslängd vid den tiden. Systemet med riktålder kommer troligen att införas från 2026. Prognosen idag visar att pensionsåldern då blir 67 år. Riktåldern kommer sedan att räknas upp i takt med att medellivslängden ökar.
– Införandet av riktåldrar innebär att pensionsåldern anpassas utifrån när man är född och därmed förväntad livslängd. Ju yngre man är, desto högre blir den förväntade pensionsåldern, för att säkra rimliga pensionsnivåer över tid, säger Madelén Falkenhäll.